Fraktur på armbågen för Pernilla, denna gång på höger arm.
Vädret denna vecka har inte varit lika fint som de två förra veckorna. Det är fortfarande varmt, nästintill hett, och skönt (dvs svettigt), men det har varit delvis molnigt några dagar, och i onsdags kom det till och med lite lätt regn på förmiddagen. Även i söndags förmiddag kom det några droppar.
Det hindrade förstås inte Pernilla att cykla till jobbet. Hon har varit så glad att kunna cykla igen efter en kylslagen och otrevlig april månad. Tyvärr körde hon på en trottoarkant i torsdags och landade rakt på armbågen. Ouch! Efter en halv dag på sjukhuset fick hon sin diagnos: fraktur på radiusbenet, ett av benen i underarmen. Samt brutet lillfinger.
På samma sätt som förra gången behöver hon varken operera eller gipsa sina frakturer den här gången. Det är skönt att slippa eftersom muskulaturen påverkas betydligt mindre. Hon är dock rejält irriterad (på sig själv) över att inte få cykla de närmaste sex veckorna. Dessutom kan hon givetvis inte använda högerarmen ordentligt till annat heller.
Det betyder att renoveringen - som är nästan klar - av matsal och vardagsrum kommer att ta lite längre tid att slutföra. Jag gör förstås tyngre saker som att bära möbler, men vissa saker behöver man vara två om och vissa saker vill hon göra själv. Den återstående renoveringen av biblioteket kommer dessutom sannolikt få vänta tills i höst.
Förra måndagen åkte vi i kvällsvärmen till Stockholms Glasshus och njöt av god glass med några kompisar. I tisdags blev jag klar med (första omgången av) min ogräsrensning och klippte gräset igen, samt bar in ett nytt sidskåp till matsalen. I onsdags tvättade jag bilar och klippte den sibiriska ärthäcken på framsidan.
I torsdags eftermiddag hämtade jag Pernilla på sjukhuset, och på kvällen åkte jag till tippen med allt ogräs samt rens från häcken och några buskar. Jag passade nämligen på att först beskära delar av den stora syrenhäcken, några forsythia och några mindre vildvuxna prydnadsträd. Det blev ett överfullt lass. Det var skönt att bli av med det.
Med tanke på Pernillas frakturer trodde jag att helgen skulle bli relativt lugn med fokus på omvårdnad, husrenovering och trädgårdsarbete. Jag hade fel. Hon hade bestämt sig för att vi skulle göra en utflykt, och i fredags bokade hon rum på Fredriksborg för natten mellan lördag och söndag..
Hon har alltid klagat på att hon har låg smärttröskel, men i lördags morse mådde hon (nästan) alldeles utmärkt. Så pass att hon ringde brorsan och kom överens om att äta lunch med dem på Östermalma Slott. Det ligger mitt i Sörmland, lite norr om Nyköping, och halvvägs mellan dem och oss.
Planen var att plocka ut och köra med vår NSX i helgen. Jag hade tänkt köra småvägar över Enköping dit, men det hann vi inte med utan det fick bli E4:an söderut genom stan. Sedan blev det förstås gamla vägen från Järna ner förbi Lästringe, där vi svängde in på en riktigt liten och riktigt trevlig slingrande väg till slottet.
Vädret var utmärkt. Solen gassade från en klarblå himmel när vi träffade svågern med sambo där. Lunchen serverades inte på själva slottet, utan i ett stort uthus som var omgjort till restaurang och hotell. Vi satte oss utomhus, i skuggan, men det var nästan för varmt ändå. Men det blev en trevlig långlunch.
Framåt tretiden bröt vi upp. De skulle åka tillbaka till sig, och vi skulle åka till Fredriksborg, som ligger ute i skärgården, på andra sidan Rindö. Vi hade dock gott om tid, så det blev småvägar via Björnlunda, Gnesta (där det var marknad), Nykvarn och Södertälje till Botkyrka, där vi körde E4, Södra Länken och 222 österut.
Vi kom fram precis när det var dags för en guidad tur av den gamla fästningen från 1700-talet. Det var en fascinerande historia vi fick höra, medan vi fick besöka både det nedre krutrummet och utsiktsplatsen längst upp. Utsikten däruppe var fantastisk, speciellt i det underbara vädret när solens strålar glittrade över Oxdjupet.
Efter ombyte och lite bubbel var det dags att äta kvällsmat. Vi satte oss utomhus på hotellets fina trädgårdsservering med en fantastisk utsikt, tillsammans med de andra få gästerna. Hotellet har ett begränsat antal rum, så det var inte många där. Vi åt en alldeles utmärkt trerätters meny, medan flera finlandsfärjor sakta passerade förbi.
På söndagsmorgonen var det lite molnigt, så vi åt frukost i deras glashus. Efter frukost åkte vi relativt tidigt tillbaka. Vi valde den kortare vägen över Rindö, fastän den tar längre tid med färjorna. På vägen tillbaka kom det även lite lätt regn, så bilen blev ordentligt nedsmutsad. Fast väl hemma sken solen igen, så jag väntade med tvätt av den.
Söndagen ägnade vi istället åt att plocka ner presenningen och ställningen över båten. På eftermiddagen kom ena sonen hem från ett scoutläger med bilen, som han hade lånat. Han var trött och skitig, så det blev både bad och tupplur för honom, medan Pernilla åkte in till andra sonen för att mangla lakan.
Under tiden smörjde jag bussningarna i vår S2000, satte fast en elledning i gamla garaget och lagade ett gammalt verktygsbord. Jag fick även hjälp att bära ut det gamla sidskåpet till garaget. På kvällen åt vi åter kvällsmat utomhus. Till efterrätt hade vi svenska jordgubbar. Mums. Efteråt tvättade jag vår NSX, medan Pernilla skjutsade in killarna till stan.
Igår blev det till slut dåligt väder. Fast på morgonen och förmiddagen var det fint. Jag satt utomhus och åt lunch medan solen sken från en blå himmel. Men vid tvåtiden drog det plötsligt in både åska, störtregn och stormbyar.. Torkställningen blåste omkull, och regnet slog in under taket. Ett par timmar blev vädret lite bättre, och på kvällen var det fint igen.
Idag åkte vi öppet till Brostugan eftersom solen sken från en klarblå himmel..