Veckan har varit helt förkyld.

Förra veckan var vi på skidsemester i Alperna. Det var en alldeles utmärkt vecka med massor med snö, massor med sol, och massor med mat. Det blev kanske för mycket av det goda, för jag har varit superförkyld sedan dess.

Jag gissar att jag blev smittat av busschaffisen på väg till Sestriere, för han satt och hostade rejält, och vi satt precis bakom. Första delen av veckan kände jag inget, inte mer än att jag åt för mycket. Men på onsdagskvällen kände jag något som retade i halsen.

Sedan kom det två toppendagar i backen med kopiösa mängder pudersnö då jag verkligen tog ut mina sista krafter i backen. På fredagsnatten kunde jag knappt sova pga snuvan i näsan, men hemresan på lördagen gick ändå hyfsat. Då var det värre med magen.

När jag vaknade på söndagen var jag dock komplett superförkyld. Totalt täppt i näsan, kraftig hosta, huvudvärk. Trist eftersom det var ganska fint väder ute. Det enda jag orkade var att gå ut och skrapa bort det tjocka isskiktet på vindrutorna inför måndagen. Jag tog också en kort promenad runt kvarteret.

Måndagen var inte bättre. Jag ställde in några möten, och försökte jobba hemifrån så smått. Enkla svar på mail gick väl an. Det var lika illa på tisdagen, och jag började undra om det någonsin skulle gå över..

På onsdagsmorgonen hade dock den värsta superförkylningen släppt, och det började kännas som en normalt rejäl förkylning. Fortfarande med en ordentlig snuva och hosta. Jag hostade så pass illa att plötsligt sade det "Klack", och ett revben gick av!

Det gjorde skapligt ont, men jag åkte till jobbet ändå. Jag ringde och kolla med sjukvården, och de undrade mest om de skulle skriva ut några starkare tabletter mot smärtan. Det får dock vara. Jag har inte tagit några piller än, och det kommer jag förhoppningsvis inte behöva göra heller.

Nu hoppades jag dock att förkylningen skulle ge med sig rätt fort, så att jag skulle slippa hosta och fräsa med revbenet skallrande. Men så enkelt var det inte. Det verkar inte vilja sluta. Jag måste fortfarande fräsa näsan minst varje halvtimme, och jag hostar oftare än så. Det är smärtsamt varje gång.

Helgen fortsatte i mest samma tecken. Hosta och fräsa. På lördagen var över till sonens lägenhet för att sätta upp gardiner och skruva ihop bord. Det blev jättebra. På söndagen var det äntligen gudabenådat varmt (10-12) och soligt väder.

Jag var ute nästan hela dagen. Om man inte rör armarna för långt ut från bålen kan man ta i rätt bra utan att det gör alltför ont. Jag hackade is, vårtvättade vinterbilarna, och förberedde hojen för vårens stundande nöjen. Frågan är om det var eller dåligt för förkylningen..

Imorgon bitti lär det märkas..