Att åka båt och sova på hotell funkar finfint.
Ett sätt att hemestra är att besöka Stockholms vackra skärgård. När vi skaffade båten 2014 var tanken att göra en skärgårdstripp var eller varannan sommar. Det höll de första åren, vi var där 2006 och 2008. 2010 blev det istället en båttur i Turkiet.
Fast 2011 gick motorn sönder, och efter lagningen kändes det som om frugan tappat förtroendet för några längre turer. Ett annat argument var att fastän vår båt egentligen är perfekt för vårt vanliga bruk, så är den lite för liten att övernatta i. Lösningen blev att boka övernattning på hotell.
Vi bestämde oss för att boka rum redan i mars när coronahysterin började breda ut sig eftersom jag antog att 'alla' skulle vilja ut i skärgården när sommaren kom. Det stämde rätt bra. Enligt all statistik har det sålts mer båtar och varit mer besökare än förr.
Vi bokade tre nätter: Grinda Värdshus, Möja Vandrarhem, och Sandhamns Seglarhotell.
I lördags var det dags. Vi packade båten och begav oss. Vi sjösatte som vanligt vid Kanaan och styrde österut mot Hammarbyslussen. Där var det kö. Det gick dock rätt fort, vi var igenom på 20 minuter, fastän det var proppfullt och lätt kaos. En rätt stor båt lyckades bla hamna med aktern framåt..
Vi kom ut bland de första, och när vi kom ut på Saltsjön satte vi fart mot Vaxholm. Halvvägs dit stannade vi för att äta vår medhavda lunch. Jag lade oss bakom en liten ö, men ganska snart kom det förbi en färja i full fart vars vågor skulle gunga oss rejält. Så jag började genast flytta båten för att undvika dem.
När jag drog på lite skedde resans enda egentliga incident eftersom lunchen inte var helt säkrad. Det blev dock inte värre än att det ett snabbt bad löste problemet. Plus en ursäkt förstås, jag borde kollat det bättre. Nåväl, när lunchen var avklarad körde vi vidare.
Vi stannade och tankade i Vaxholm. Där är det alltid hetsigt, trångt och mycket vågor. Det gick dock fint, vi tankade 54 liter och fortsatte via Stegesund mot Grinda. Stegesund är väldigt smalt och det var mycket båtar. Även i farleden österut var det mycket båtar, och mycket vågor, men allt gick fint.
Vi var framme i Grinda vid tvåtiden. Vi hittade dock inga platser i gästhamnen, och till slut släppte jag av Pernilla för att leta upp en hamnvärd. Han lyckades skapa en lucka åt oss mellan två andra mindre båtar. Det var lite körigt att vara ensam ombord när det var så trångt, men efter att bla ha skarvat aktertampen låg vi fint.
Vi var tidiga, och det var trångt och stökigt i hamnen, så vi gick bort till några klippor och solbadade resten av eftermiddagen innan vi checkade in på värdshuset. Vi fick ett fint rum, dock mycket varmt eftersom de inte hade någon AC. Istället hade de den största golvfläkt jag sett. På full fart lyfte den nästan..
Det var fullt precis överallt, i hamnen, på klipporna, på stranden, på framfickan, och på hotellet. Vi hade dock bokat bord halv åtta, och gick dit tidigt för att få ett bra bord. Det blev ett alldeles utmärkt bord utomhus med fin utsikt över hamnen och havet.
Vädret hade varit utmärkt hela dagen med en alldeles klarblå himmel. På kvällen började det dock dra in en molnfront västerifrån, fast det var fortfarande väldigt varmt ute så det gick utmärkt att sitta utomhus. Vi tog varsin svalkande drink medan vi valde mat.
Pernilla valde Toast Skagen och Skaldjursgryta, medan jag valde Burrata och Kummel. Allt var alldeles utomordentligt gott, och livet var verkligen på topp. Efter lite kaffe tog vi en promenad ner i hamnen för att titta till båten och sedan upp på de högsta klipporna för att njuta av solnedgången.
Efter en härlig frukost under en klarblå himmel var det dags att börja köra mot Möja. Vi gjorde loss strax efter tio och puttrade runt Grinda genom Borgsundet, ett trångt lopp norr om Grunda. Sedan ökade vi farten och styrde vidare österut . När vi rundade Hjälmö hittade vi en stilla vik vid Lådnaön där vi ankrade upp.
Det låg några andra båtar vid några klipphällar, men vi föredrar att ligga på svaj. Där stannade vi hela dagen och solbadade. Eller rättare sagt, jag tvättade båten, både i vattnet underifrån och i båten ovanifrån ett par timmar. Sedan solbadade även jag :)
Vi körde vidare halv fyra. Vi passerade Korsö där vi övernattade 2006. Sedan korsade vi Möja Söderfjärd och styrde mot Bergs By. Där lade vi till vid macken, men hittade ingen att fråga. En kille på fyrhjuling sade att gästhamnen är i Kyrkviken, men att den sannolikt är rätt full..
Vi lade genast ut och körde till Kyrkviken. Mycket riktigt var den klart full. Pernilla hoppade i hamn och frågade. Det fanns dock ingen hamnvärd som kunde hjälpa oss. Den inre hamnen var tyvärr helt full. Fast när vi åkte ut till den yttre hamnen hittade vi en smal lucka som vi pressade oss in i. Den var som gjord för vår lilla båt :-)
Sedan letade vi upp vandrarhemmet, där vi fick deras klart minsta rum. Det var rätt ok ändå. Sedan satte vi oss på deras balkong och njöt av solen innan vi gick ner till Möja Värdshus för att äta kvällsmat. Det blev en blandad upplevelse. Deras drinkar var utmärkta och förrätterna smakade bra.
Men sedan fick vi vänta en timme på varmrätten. Vilket inte är ok. När de väl kom smakade de bra, men vi påpekade förstås att det tagit alldeles för lång tid. Som kompensation fick vi istället gratis frukost nästa dag. (Vandrarhemmet erbjöd inte frukost.) Vilket vi accepterade.
Efter en lång promenad förbi kyrkan gick vi tillbaka till vandrarhemmet och lade oss rätt tidigt. Det var dock inte alldeles lätt att sova där.
Vi åt en god (och gratis) frukost på Värdshuset. Sedan packade vi och handlade innan vi kastade loss. Först åkte vi tillbaka till macken och tankade båten innan vi började köra söderut mot Sandhamn. Vi rundade Hemholmen och körde in i sundet vid Högböle. Precis innan KMK:s hamn hittade vi en klipphäll som tilltalade oss.
Så vid angjorde den och ankrade upp där (efter lite karusellåka). Det var en fin, platt klipphäll på Ostholmen varifrån vi hade bra utsikt över yachterna hos KMK. Vi stannade där fram till tretiden när vi tyckte att det var dags att bege oss vidare.
Vi navigerade rakt söderut förbi Storö. Det blåste bara lätt och vågorna var hanterbara för vår lilla båt så vi korsade Rödkobbsfjärden rakt mot Sandhamn, utan plotter. På slutet gick dock vågorna höga och slog över oss några gånger. Vi kom dock fram exakt dit jag styrt, och snart kunde vi sakta puttra förbi Telegrafhamnen till gästhamnen i Sandhamn.
Där fanns det gott om platser, och vi blev proffsigt anvisade en bra plats av de båtburna hamnvärdarna, precis framför Seglarhotellet. Perfekt. Vi checkade in, och fick som vanligt rummet bredvid hissen. Vi bytte rum direkt, och fick istället ett fint rum med balkong en trappa upp.
Sedan gick vi bort till poolen, där vi hittade ett lugnt hörn allra längst ut mot inloppet. Där drack vi en seglardrink medan vi njöt av utsikten och solen. När vi var nöjda tog vi en liten promenad genom Sandhamn och fräschade upp oss innan det var dags för kvällsvard.
Eftersom det hade börjat blåsa alltmer valde vi att sitta inomhus. Vi fick ett trevligt fönsterbord med god utsikt över hamnen. Jag blev dock bländad av den vackra solnedgången som sken mitt i ögonen..
Allt var mycket gott. Vi nästintill kopierade rätterna från Grinda; Pernilla tog Toast Skagen och Skaldjursgryta, och jag tog Burratina och istället Kantarellpasta. Allt var gott, nästan lika gott som på Grinda. Till efterrätt blev det istället en whiskey, lagrad Oban, innan det blev en lång promenad genom Sandhamn efter solnedgången.
Vädret var utmärkt med strålande sol och måttlig vind. Först blev det en riktigt härlig långsittarfrukost. Sedan tankade vi båten innan vi började köra hemåt. Jag ville undvika farlederna eftersom vinden var måttlig så vi rundade Sandön direkt och Gråskärsfjärden rakt mot Runmarö.
Där finns några farliga grund, men fastän vågorna blev allt högre och sikten blev sämre höll vi kursen utmärkt och hamnade exakt där vi ville. Sedan navigerade vi utmed Runmarö och rundade Munkö in i Nämndöfjärden. Där var som vanligt vågorna krabba och dessutom behövde vi styra snett mot dem för att hålla kursen så det blev relativt stökigt där.
Vi nådde Malmakvarn utan problem och styrde in i den lilla farleden längs Ingarö. Här var vattnet lugnt och nästan helt utan andra båtar. Det blev en skön och stilla färd. När vi passerade Ingarö Varv blir farleden extremt smal och man kan inte ens mötas på alla ställen.
Bland annat förbi Ingarö kyrka är det både smalt och krokigt. Det gick dock fint och så småningom nådde vi Baggensfjärden. Den susade vi över i ett huj och sedan kom vi till smalla Baggensstäket som så småningom leder fram till Skurusundet. På vägen ligger det massor med fina hus, som garanterat kostar multum.
Framåt klockan ett nådde vi Saltsjön och kunde återigen gasa på lite en stund medan vi styrde inåt Stockholm. Tio minuter senare var vi framme vid Danvikstull och styrde in mot Hammarbyslussen. slussningen gick som ett skott (förutom att jag dunsade i kajen lite för hårt) och vi var tillbaka i Mälaren.
Vi var dock lite hungriga, så vi ankrade upp mitt i Årstaviken (mellan farlederna) och åt lunch. Vi stannade kvar och solbadade nästan två timmar där. Det är en helt annan puls än där vi brukar ankra. Det är många båtar, bilarna på Söder hörs, tåget på bron, och dessutom landade en helikopter på SöS.
Vid tretiden var vi nöjda och körde hemåt. Vid Ålsten mötte vi en stor fortåkare som drog upp enorma vågor, men annars gick det fint hela vägen. Vi drog upp båten och var hemma vid fyratiden. Hemma såg allt bra ut.
Idag har vi också varit ute på sjön, på Mälaren..